Nytt ord: mullvadskund

Idag har jag till Språktidningen anmält det ord som Magnus föreslog i en kommentar här: mullvadskund som översättning av mystery shopper!

Se Språktidningens fem senast anmälda förslag på nyskapade ord här.

Gunilla

Newsmill en nyordskvarn

Malin noterar att Newsmill är en evig källa till fynd för språkintresserade. Citat:

"... tänk vad fina nya skällsord och kategoriseringar man hittar varje gång man besöker Newsmill! Åsa Moberg kallas PK-elitist och anklagas tillhöra PK-maffian. En karl talar om sina spritpattar (mycket smakfullt, grabben); är det en vedertagen benämning för "man boobs"? En kommentator som intar Mobergs position i debatten talar å sin sida om inhemska svennetalibaner – magnifikt!"

Längtar efter mer medier

NEW YORK Den här veckan har Bloggvärldsbloggen språktema, och språk är sannerligen något man som utlandsboende och journalist funderar över – ständigt.

En intern diskussion på Korrespondenternas mailinglista har fått mig att reflektera – inte för första, och knappast heller för sista gången – över hur människor föredrar att böja ordet (mass)medium i plural. Jag förespråkade medier; en kollega föredrog – med hänvisning till sina latinstudier på gymnasiet – media.

Jag tycker att denna språkvårdsfråga är extra intressant, eftersom dessa ord är så vanliga – inte minst i vår bransch! – och språkbruket så skiftande. Kolla bara på våra branschtidningars titlar: Medievärlden respektive Dagens Media.

Jag gillar också latin, trots att jag inte läst en enda timme av det i organiserad form (än), och det får gärna finnas många spår av det i svenska språket för min del. Som många *moderna företagare* använder jag latin i mitt firmanamn... Och jag skriver t ex hellre centra än centrum, som plural av centrum. Men vad gäller medium i plural har jag köpt och internaliserat de svenska språkvårdarnas argument.

Det är förstås valfritt att skriva antingen medier eller media. Men språkvårdare rekommenderar nästan alltid tveklöst det förstnämnda -- just för att det passar bättre in i svenskan. Särskilt när det ska böjas till bestämd form (medierna) eller till genitivform (mediers, mediernas).

Trots allt skriver vi i första hand på svenska, och inte på latin. Språkvårdarnas huvudprincip är att använda svenskanpassade böjningsformer, i den mån det låter sig göras. Ändå är det väldigt många som skriver och säger media, ofta om branschen i stort. Inte minst alla unga som "vill jobba med media"... Vilket i sin tur återspeglas i det citat som blivit titel på 90-talsrapport Annina Rabes och Eva Johanssons "Ingen längtar efter mer media" för Kulturdepartementet (se bild längst upp).

Engelskans media påverkar förstås, medvetet eller omedvetet, mångas val. Tydligen lånades den latinska pluralformen in i svenskan via engelskan på 60-talet, när fenomenet i sig blev vanligare – gissningsvis en icke ovanlig gång för latinska låneord.

Så här ser rekommendationerna ut i SAOL:

Språkvårdarnas motivering för medier lyder som följer (från Språkrådets frågelåda, för övrigt en guldgruva):

Fråga Hur böjs ordet medium? Och hur bildas sammansättningar med det?

Svar Det böjs medium, mediet, medier, medierna. I sammansättningar har förleden formen medie-, t.ex. medieutbildning. Jämför med akvarium som hanteras på samma sätt.

Den latinska pluralformen media bör man inte använda. Man kan inte sätta den i bestämd form och den missförstås som singularform.

Att media ofta uppfattas som singularform – dock ej, nota bene, av min Korrespondenterna-kollega – stämmer nog. Jag får tiotusentals träffar när jag googlar på uttrycket "svensk media" (d v s svenska media/medier) och så sent som idag dök det upp ett mail i vilket en kollega i Frankrike talade om "annan svensk media", d v s en sammanblandning av singular och plural. Dessutom används formen med -a tokigt nog ofta i sammansättningar, trots att det är plural, som i det vedervärdiga "mediaprofil".

För den som är intresserad av att fördjupa sig i denna fråga rekommenderar jag en text från konsultföretaget Textfixarna, som jag hittade på nätet: en kort, resonerande uppsats av Maria Sundin som finns på denna länk under rubriken "Media eller Medier?".

Där står massor av fakta om vad hon kallar dragkampen mellan media och medier. Texten har drygt tio år på nacken, skulle jag tro, eftersom grunden till den skrevs som universitetsuppgift – men Sundin noterar bland annat att:

• media håller på att utvecklas till ett kollektivt, abstrakt massord, för massmedier i största allmänhet (vilket stämmer med de exempel jag angett ovan, och de stickprov jag gjort bland googleträffarna)

• media som pluralform är något vanligare än medier i de textmassor Sundin genomsökt; dock är förledet medie- vanligare än media- i sammansättningar.

Språkvårdarna har alltså en anledning att fröjdas (medie-, som språkvårdarna rekommenderar, används) och en att sörja (att medier inte är vanligare än det är). Titlarna på de två nämnda branschtidningarna stämmer med detta.

"Framtiden får utvisa vem som vinner dragkampen om det svenska folket!"

konstaterar Sundin. Eftersom hon gissningsvis skrev detta för drygt tio år sedan är framtiden kanske redan här... Men jag gissar att språkbruket fortfarande vacklar. Om folk vill ha latinets och engelskans media så blir det förstås media, vad svenska lingvister än rekommenderar. Redan 1786 konstaterade den då nyinvalda ledamoten i Svenska Akademien Anders von Höpken – enligt akademiens sajt, där SAOL för övrigt lätt går att söka i – att

"Det står ej uti vår magt att skapa et annat språk än folket i allmänhet talar."

Eller så kanske det hjälper om jag länkar folket i allmänhet – det vill säga er bloggläsare – till några av de språkvårdare jag tagit intryck av... Här skriver Siv Strömquist, en av SvD:s språkkrönikörer, om medier/media, och rekommenderar som sina kolleger det förstnämnda – inte minst för att det sistnämnda ofta felaktigt behandlas som singular.

Kanske kan man tänka sig att det i framtiden blir norm även bland språkvårdare med en uppdelning enligt följande:

medier – specifika medier, som i "Jag rapporterar från New York för flera svenska medier" eller "Ett stort antal utländska medier uppmärksammade regeringsuttalandet".

media – kollektivt, abstrakt samlingsbegrepp, som i "Jag vill jobba med media".

Gunilla Kinn

P S På min egen blogg gör signaturen Magnus en intressant reflektion av hur han uppfattar formerna:

"Uttryck som "svensk media", "defaitistisk rysk media", "media med plats för tydliga åsikter" - alla dessa i obestämd form - betonar på något sätt att man inte gör skillnad på de olika mediala aktörerna i den klunga som avses, man tycker inte att den sortens skillnader kommer att bli viktiga längre fram i det man säger. De ses som en klump. "Svenska medier" är mera öppet för att det kan finnas nyanser och att alla inte delar samma villkor eller samma agenda."

"Lite för flymmigt" ≈ som med Fly Me

Flymmigt är ett roligt ord som jag stötte på i Dagens Industris aktiechatt Börssnack häromdagen, i detta inlägg. Se även nedan.
Jag gissar att ordet är inspirerat av flygbolagets Fly Me:s obestånd, som tycks ha stora inslag av svindleri. Signaturen "tuvabella" tycks mena att det bolag tråden handlar om ger henne (?) vibbar av samma slag som flera tveksamma bolag på First North-börsen.



/Gunilla

Att spela för kulisserna

En rolig liten sammanblandning av uttryck: "spel för kulisserna", när det troligen är "spel för gallerierna" som avses (och inte "spel bakom kulisserna" utan snarare något som sker för öppen ridå!). Artikeln finns hos E24, kontaminationen hittad av kommentator Laban. Tokigt, jag missade den själv när jag först läst.

(En än värre journalistisk styggelse, tycker jag nog att det är, med skrivningar som "i ett drag som vissa menar är ett spel för kulisserna donerar Sydkoreas nya president sin lön till behövande." Ingenstans i artikeln står vilka dessa "vissa" är.)

/Gunilla

En irriterande tax

Nätmäklaren Avanza har en reklamkampanj som leker med svengelska på ett roligt sätt:

En banner med en ful, ocharmig, strävhårig tax dominerar den sajt den ligger på (exempelvis Dagens Industri) tills man som läsare inget hellre vill än att bli av med vovven. Klickar man på den lommar den faktiskt iväg. Men det är i själva verket realisationsvinsteskatten på aktier som avses – Avanza vill göra reklam för sin kapitalförsäkring.

Get Rid of the Tax!

Finlandismer

SvD:s Lars Ryding slår ett slag för fler finlandismer! Läs mer här och låt dig övertygas om vikten av fler skvärer, lufthamnar och pantfångar i svenska språket.

En annan SvD-medarbetare, nämligen Merit Wager, levererar ofta finlandismer och finlandssvenska på sin blogg. Läs mer här.

/Gunilla

Industry – bransch

Så här är det i industrialismens England:

– Definitivt en högre arbetsbelastning och en oerhört tuff lönsamhetspress i London, säger Lars Ingmarsson.
– Men man kommer väl inte undan att varje industri måste ha sin elit.

Hmmm... Det låter nästan om Lars Ingmarsson jobbar i en fabrik med stor orderingång. Han har varit Managing Director på Merrill Lynch – kanske en fabrik på sitt sätt.
Men det är snarast, i detta sammanhang, varje bransch som bör ha sin elit. (Bransch på svenska = industry på engelska.) Eller som Lars Ingmarsson uttrycker det:

– Att vara i London är att spela i finansvärldens Manchester United.

Citat ur Affärsvärlden: Svenskarna i finansens Mecka.

Lottery ticket – lotteribiljett

För några år sedan kläckte jag ur mig att jag önskar att jag finge en lotteribiljett med en stor vinst. Ehhh, jag menade såklart en lott. Det vill säga en sådan som heter lottery ticket på engelska.

Prokrastinera med mera

Dags för en ny serie med ny etikett: om ord och uttryck som finns på engelska och som jag saknar en bra översättning/exakt motsvarighet till på svenska.

Mitt talade och skrivna språk tenderar förresten att innehålla en hel del sådana ord, det vill säga jag talar ofta en riktig mischmasch av svenska och engelska. Och inte bara jag, utan de flesta New York-svenskar...

Första exemplet: procrastinate, procrastination.

Att skjuta upp (det man ska göra) till morgondagen låter ju tjusigare om man kan säga det på latin.
Verkar i och för sig som om ordet börjar vinna insteg i svenskan, en sökning på prokrastinera gav en hel del träffar (till exempel denna) och tydligen finns ordet numera i NE.

OK, det var inget riktigt bra exempel på vare sig ett engelskt ord eller ett ord som inte finns i svenskan. Vad sägs om attention span?! Att ha ett kort sådant betyder ju att inte kunna hålla koncentrationen uppe, men det är inte riktigt samma sak som att ha dålig koncentrationsförmåga.

Hmmm, orden är bestämt relaterade till varandra genom sin innebörd!

Limiterad – begränsad (och lite streetfashion)

Nedanstående stycke klippte jag ut för att jag hoppade till inför ordet "limiterad", som gott kunde få ha varit "begränsad":

Streetfashionmärket, WeSC, We Are the Superlative Conspiracy har av Pepsi blivit valda att medverka i ett unikt samarbete med Pepsi, resultatet är WeSC:s Diet Pepsi Premium Good flaska, som består av en limiterad upplaga Pepsiflaskor med pokertema, designade av graffitilegenden och Weaktivisten Axis. För att fira detta presenterar WeSC två lanseringsevent.

Men snart insåg jag att hela stycket – ja, hela pressmeddelandet – var så fullpepprat med svengelska (se mina fetmarkeringar ovan) och skrivet på så dålig svenska att jag inte orkar kommentera.

Min senaste grej är att haka upp mig på långa meningar med bisats efter bisats – där skribenten glömt att sätta punkt och börja på en ny mening nå'nstans mitt i, som ovan (och dessvärre, har jag noterat, ofta i Svenska Dagbladet).
Sådant språkbruk är dock inte ämnet på denna blogg! Här är syftet ju att dokumentera interferens mellan språk, främst svenska och engelska, vilket jag intresserar mig för med inte så lite skräckblandad förtjusning.

DN:s språkvårdare Catharina Grünbaum skriver här vad hon tycker om att använda "limiterad" i sammanhanget: "Limiterad lingvistisk kompetens i så fall. Eller begränsad språkfärdighet."

Pressmeddelandet från WeSC avslutas så här:

Det andra eventet kommer att hållas i New England där elit-street-wear butiken Bodega ska vara värd för en celebrity-pokerturnering.

/Gunilla

Airfuelen – luftbränslet?

Svengelskan grasserar som bekant inom näringslivet – ibland som "corporate bullshit"-termer, ibland som fackord som inte översätts ens när svenska motsvarigheter finns. För vad är det för fel på "flygbränslet"?

SAS ska placera sitt nya huvudkontor vid Arlanda. Det avslöjar flygbolagets koncernchef Mats Jansson i programmet Wolodarski i TV8 ikväll, söndag.
– Vi ska ut och se planen, vi ska känna airfuelen. Det är där vi hör hemma, säger han.

Texten från E24.

Uppdatering:
Flygbränsle ≠ air fuel
Flygbränsle = air craft fuel, aviation fuel, jet fuel (se t ex Wikipedia)

(Tipstack: K!)

Babyface – Milchgesicht – mjölkansikte

Sveriges Radios nye Berlin-korrespondent Per Eurenius har idag en krönika om tyska språket, apropå Tyska språkets dag, och slår ett slag för att svenskar bör satsa på att lära sig tyska och inte bara engelska. (En inställning jag delar till fullo, fast jag tycker ju att man också ska lära sig franska och italienska och spanska och ryska och gärna även olika utomeuropeiska språk.)

Som ett exempel på hur tyskarna, i fransk anda?, försöker översätta engelska begrepp och tyskifiera dem nämndes Milchgesicht, alltså "mjölkansikte", istället för baby face. Ganska skojigt!